tisdag 19 april 2011

PRESS RELEASE

Det var ju inte läne jag kunde hålla mig härifrån...

Tidningen Ystad Allehanda skriver:

Kreativitet ska sätta Klasaröd på kartan





Klasaröd.
Det sjuder under ytan i Klasaröd. Men nu ska det också synas utåt. Det är de fem företagen i Kreativa Klasaröd ense om. Första gemensamma arrangemanget blir under påskhelgen.

Samarbetet är alldeles nytt. Det är bara en månad sedan som idén om att göra något tillsammans föddes.
Syftet är att åter sätta Klasaröd på kartan.
Att ta tillbaka lite av det liv som gått förlorat. Som företagarna konstaterar är det många som passerar genom byn antingen på väg mot Vollsjö eller Lövestad.

- Samarbetet är så nytt att vi ännu inte hunnit tänka på hur det ska utvecklas, säger Nixi Orvoën.
Men fler arrangemang ska det bli. Jane Svensson-Bertilsdotter nämner att det är möjligt att företagarna åter slår upp portarna i samband med att byalaget anordnar hemvändardag.

Att det finns så många kreativa människor i byn kom nästan som en nyhet även för de inblandade.
- Jag tror det beror på att det inte längre finns några självklara mötesplatser i byn, säger Eva Hasund.
Hon berättar att de fann varandra genom nätverket för kvinnliga företagare Kvinnet. Men i detta sammanhanget är det Klasaröd som är det som förenar.

Jane Svensson-Bertilsdotter säger att hon tidigare åkt till Blentarp för att köpa skorpor i samband med diverse evenemang. Genom samarbetet har hon nu kommit i kontakt med Boel Brynell och Heingegårdens mathantverk.

Under påsken resulterar det i att det blir servering vid Janes snickarbod.
En verksamhet som återuppstår är försäljningen av prylar och pinaler i Lilla magasinet. Marie-Louise von Platen tar vid där Karl-Yngve Nilsson slutade.

- Det verkar som om många saknat butiken. Jag har varit med om att personer bara stigit rätt in till mig för att titta på föremål, berättar hon.

Nära varandra
Samtliga deltagare vill gärna att ännu fler företag går med i nätverket. Förhoppningen var att även konstnären Stig-Åke Stålnacke skulle vara med men tiden fram till påsk blev för kort.

Kreativa Klasaröd hoppas nu få en bra start under den kommande helgen då många människor är ute på vägarna. Jane Svensson-Bertilsdotter har redan haft öppet under några konstrundor och vet att det går att locka besökare till byn.
En fördel som företagarna ser är att verksamheterna ligger så nära varandra att det går att gå mellan ställena.

Kreativa Klasaröd

De fem företagen som ingår är Nixette la coquette (textilföremål), Lilla magasin (försäljning av pinaler), Janes snickarbod (snickeri), Smedens lustgård (trädgårdsarkitektur och antikt) samt Heingegården mathantverk (kakor, skorpor mm).
I påsk har de öppet från långfredag till och med annandag påsk klockan 10 till 17.

söndag 17 april 2011

VÄRDEN ÄR FULL AV TAPPADE SUGAR & NU RÅKADE JAG HITTA EN.

Ja det är inte trevligt när det händer, i lördags tappade jag tömmarna på min unghäst och bak efter sig hade hon två grövre slanor och med full fart och dundrande kraft stannade hon till slut efter ett varv i hagen, det slutade lyckligt denna gången. Idag har vi varit på cykelpromenad och det gick bra.

Nu tänker låta min tappade sug får stanna ett tag men bara ett tag.



För på fredag skall LILLA MAGASIN vara klart inför Konstrundan här i Skåne. Så idag har det mest blivit utomhusarbete.

fredag 15 april 2011

FREDAG 22.55

Skönt med helg............ett glas vin


Trött...............två glas vin

Besök.....besök 2......telefon......tre glas vin   ...    inget mer vin..*ler*

Imorgon ska vi prova att köra stock med timmerkälken så jag får nog ringa min kära Anna och fråga vad jag bör tänka på.


Blir även en sväng till M för att träna Ture.

Sedan full fräs med iordningställandet av "Lilla Magasin" som jag öppnar nu till påsk.

Under en gemensam paroll slår fem kreativa företag upp portarna i Klasaröd strax nordost om Sjöbo. Inom en radie av ett par hundra meter kan du botanisera bland spännande pryttlar, keramik, konst, inredningssnickeri, antikviteter och textildesign av hög kvalité.
Kaffeservering med nybakat och våfflor.
Öppet 10-17 under Påskhelgen



Åhh vad tar jag mig på ibland jag är ju ingen projektmänniska...

onsdag 13 april 2011

VÅRA FINA VÄNNER SOM GÖR SÅ MYCKET FÖR OSS

Idag har jag hjälpt M att montera sin jättefina sulky tog 4,5 tim med en liten fika. Så fin den är.



Här kommer en videosnutt av våra fina vänner.

http://www.youtube.com/embed/nVWYMl2yg1E

söndag 10 april 2011

EN LÅNG HÄSTDAG - ENSAM MED HÄSTARNA

Idag ringde jag runt för att kunna få hjälp för att spänna för Tindra men ingen hade tid...snyft ville inte göra det själv nu i början av inkörningen.




Så jag började med att ta Memeliz på en promenad upp i skogen, hon förvånade mig då hon annars brukar bli skogstokig om hon lämnar de andra. Vi tog på gimman och döm av min förvåning att hon gick som ett ljus, sa jag saaaakta så gick hon sakta. Jag aldrig gjort särskilt mycket med henne tyvärr men nu får det bli andra bullar av. Givetvis är hon riden och varit på tävligar samt körd.

Sedan var det dax för en tur med Solomita vi körde hem till Maggan en gammal arbetskamrat till mig men hon var inte hemma. Där fick jag reda på att han hade ett par finlokselar, vagn och släde får köra upp och titta en dag.

Sedan var det Tindras tur fick hjälp med annspänningen och jag beslutade mig för att köra iväg själv med henne. Utmanarens mästare som jag är tog vi en runda som vi inte gått innan men någon gång skall vara den första. Vagnen har hon inget som helst problem med att den "sitter" där.

Vingligt gick det och tyckte hon låg i högertömmen. Vi körde till och med av vägen en gång då vi körde förbi ett grisstall. Så det var bara att kliva av och leda henne förbi och som alltid trygg med att jag finns där. Vidare så blev det en helomvändning med vagnen men vi provade igen och då gick det bra att köraförbi vad de nu månde varar hon blev rädd för. Turen tog ca 45 min och i det stora hela skötte hon sig bra.

Vi tog de första galoppsprången idag okså med vagnen då tre stora  hundar kom springades mot en grind, då hade jag tillgodo att jag pratar så mycket med henne och sa håååååååå sakta och så saktade hon ner.

Ja en spännande dag med att ge sig ut själv på en första långtur, lite stolt är jag trots allt.

Lägga huvudet på sne:

Lilla treåringen för vagn det var en utmaning att filma och köra sammtidigt.

lördag 9 april 2011

NU KOM JAG PÅ...vad jag glömde igår.



Igår kväll kom några goda vänner och vi drog ihop en trevlig och supergod middag. Bestående av stekta räkor och kräftor i chili och vitlök som förrätt sedan blev det sesamstekt kyklingfile....mumma.

Nixi Orvoën

Nixi våran nya granne kom in och frågade om vi hade lite vin hemma, fransyska som hon är, -självklart välkommen in. Vi diskuterade franska skådespelare och jag har haft en favorit sedan jag var 15 år och vips så var namnet borta....merd.

Blir man tokig eller. Har haft  bilden på skådespelerskan iklädd endast korsett med mig hela mitt livet för jag tyckte/tycker att hon är så vacker. Jag är ju en obotlig kostymfilmsälskare som bara kan drägla över filmer som exempelvis Elisabet II.

 En spröd utstrålning, troligtvis 80-talssminkad på bilden med de knallröda läpparna.

                             

För en stund sedan kom jag på vad hon hette Isabelle Adjani visst är hon vacker.


Eller var det Isabella Hupper...


...iförmiddags promenerade jag, Tindra & grannflickorna till mitt jobb för att leka & fotografera/filma med min "lilla lilla" digitalkamera lite i paddocken...och jag leker i Photoshop *ler*



Min Photoshopbild

Henrys Photoshopbild
Här har Henry redigerat bilden ovan efter sitt tycke, alltid lika brillijant.



Orginalbilden


Detta kallas contaierträning...eller




fredag 8 april 2011

HÄSTENS BETEENDE

Hästens språk.

Hur lär sig hästar? Hur uppfattar hästen sin omvärld? Hur påverkas hästen av arv och miljö?
Kommunicerar hästarna med varandra i stallet?
Den som umgås med hästar har en spännande värld att lära känna och det gäller oavsett om man är ryttare, kusk eller skötare.


     Hbet halvslummer.jpg (9550 bytes)                             hbet_vaktar_fol.jpg (12942 bytes)                                                             
Titta på stoet som står och halvsover över sitt föl, men som ändå är så oerhört vaksam gent emot omvärlden. Lägg märke till hennes öron, som står rakt ut åt sidorna och markerar att också hon vilar. Samtidigt är öronen nedåtriktade så att hon ska uppfatta varje ljud från fölet trots sin halvslummer.
                             
Se den andra hästen som halvsover, med frambenen tätt ihop, korset sänkt och ett bakben böjt med endast yttersta hovspetsen mot marken.


Den här bilden ingår i en hel rad, där hästen först lyfter ena bakbenet som ett hot, men det hjälper inte och då kommer sparken. Snabbt kommer en returspark..        Hbet snart smäller det.jpg (9420 bytes)   



Här rusar hingsten mot sin rival med blottade tänder och ljudligt skriande. Sedan kommer ett huggande bett i sidan. Så kan det vara när striden blir allvarlig.
Hbet strid1.jpg (10293 bytes)  Hbet strid2.jpg (10522 bytes)
            Hbet hingst driver.jpg (9588 bytes)                              
Hingsten vallar sin flock undan faran. Med sträckt hals driver han flocken framför sig och svänger huvudet med ormande rörelser.

Hälsa på hästvis:

När hästar hälsar så blåser de luft i näsan på varandra. En lätt blåsning betyder att de är vänligt inställda, en kraftig att de är på sin vakta och inte helt säkra på var de har varandra!
En människa KAN göra samma sak, nämligen blåsa försiktigt i hästens näsborrar och på så sätt säga "Hej på dig! Jag vill vara din kompis!". Men det är inte helt att rekommendera, eftersom hästen kanske inte förstår din "dialekt". Den kan bli tjurig och bita dig. Då är det bättre att "kramas" och "klia manke". För visst vill du behålla din näsa för dig själv!? 

 Rangordning och hackkycklingar:

I hästflocken finns det en sträng rangordning. Den börjar med en ledare, oftast ett gammalt sto och fortsätter i tur och ordning ner till flockens hackkyckling. När det kommer en ny häst till flocken måste den göra upp med de andra om sin plats. Det brukar bli en hel del bråk i hagen innan den nya hästen ses som en medlem av flocken, men det är naturligt - hästar har alltid gjort så.

Tänk på att du som hästmänniska är medlem i flocken. Vilken position har du - ledare eller hackkyckling? Rangordningen märker man av när det är fodringsdags. Om en häst med lägre rang får mat före en med högre rang blir det ett väldigt liv. Likadant är det om man låter en häst med låg rang gå före en med hög rang när man är ute och rider.

Då är det lätt att hästarna börjar bråka för att sätta varandra på plats. Där kan man som ryttare hamna lite i kläm, eftersom man vill att alla hästar ska få en chans att få gå först. Det är bara att jobba med, hästarna får tåla att vi bestämmer åt dem!

Lugn och fin:
 
Det finns lite olika sätt att lugna en orolig häst. Hästar använder själva mycket kroppskontakt när de lugnar varandra. Stoet lugnar sitt föl genom att "smeka" det med mulen över halsen. Vi kan klappa och klia på halsen och manken när vi leder eller rider. Vuxna hästar lugnar varandra och talar om att de är kompisar genom att den ena lägger halsen över den andras hals. Det funkar jättebra för oss människor att lägga armen runt halsen som en "kram", klia och prata lugnande.. Likaså fungerar putsning lugnande.

Hörru du, stick inte upp!


Om en häst tjafsar och hugger demonstrativt efter dig så säg till precis som ledarhästen skulle ha sagt till. Nämligen att svara med samma mynt. Nästa gång hästen hugger efter dig så släng ut knytnäven mot hästens haka. OBSERVERA!!! Du får absolut inte träffa hästens huvud!!! Det kan göra den huvudskygg för all framtid! Men markera går bra.


Hästens läte
Hur många läten har hästen?  Hästens repertoar är inte stor och ljuden den kan ge ifrån sig är långt ifrån musikaliska, men den har ändå ett enkelt och andvändbart språk som består av frustningar, skrin och gnäggningar. Dessa visar hästens ändrade sinnesstämning för de andra djuren i flocken och man kan dela in ljuden i åtta huvudgrupper:




1 Frustningen:

Genom att frusta säger hästen: ”Här kan det finnas någonting farligt.” Frustningen kommer när hästen upplever en konflikt mellan nyfikenhet och rädsla. Den upptäcker någonting som väcker dess intresse men samtidigt gör den lite orolig, och frustningen åstakommer två saker på en gång: Den rensar djurets andningsvägar och gör det berett att handla och den visar de andra djuren i flocken på en tänkbar fara. Eftersom den frustande hästen vänder sig mot det tänkta hotet visar ljudet vilken riktning hotet kommer från, vilket gör att de andra hästarna också kan rikta uppmärksamheten på det. På sätt och vis är frustningen hästens motsvarighet till hundens betydligt högljuddare skall. Till skillnad från den skällande hunden hörs den frustande hästen bara på 50 meters håll. Det innebär att om hästen har upptäckt någonting oroande på långt håll, kan den varna de andra hästarna utan att avslöja var hjorden håller till för det som kan vara ett rovdjur på jakt.
Frustningen innebär att hästen med stor kraft stöter ut luft genom nosen samtidigt som munen är stängd. Den varar 0,8 till 0,9 sekunder och blir hörbart pulserande genom vibrationerna i näsborrarna. Vanligen håller hästen huvudet och svansen högt och hästens hela kropp visar att den är mycket upphetsad och beredd att fly. Frustningen användsframför allt när främmande föremål upptäcks på avstånd, men utnyttjas också ofta när en hingst utmanar en annan. Också här är intresset blandat med ängslan-hästen befinner sig i ett konflikttillstånd.

  2 Skriket:

Detta är en försvarssignal. I aggresiva möten betyder det ” Gå inte längre med mig” och antyder för rivalen att om den inte upphör med det den håller på med, kan det leda till vedergällningar. Ett digivande sto som har såriga spenar och inte vill bli berörd kan skrika som protest. Ett flirtande sto använder samma signal för att protestera mot att hingsten närmar sig. I alla dessa situationer fungerar skriket som protestsignal och säger ”Sluta”, men i sexuella möten har det ibland ytterligare en nyans, så att det betyder ”Sluta-jag tycker om det!”
Skriket kan ha mycket varierande intensitet. Längden kan variera från 0,1 sekunder till 1,7 sekunder. Ett skrik med full styrka hörs upp till 100 meter. Det mest högljudda skriken kan man få höra vid möten mellan hingstar och ston. Skriket utförs vanligen med stängd mun, men ibland kan mungiporna öppnas en aning.

3 Hälsningsgnägget:

Denna gnäggning är ett lågt, gutturalt och pulserande ljud som används som en vänskaplig ”kom hit-signal”. Den används på nära håll, när hästen redan har känt igen det andra djuret, och hörs upp till 30 meter. Gnäggningen används när hästen hälsar välkomnande på en annan häst, men är också vanlig vid matdags, när den används mot människan som kommer med fodret. I det fallet har den kallats ”tiggande”, men ljudet är faktiskt en mer allmän hälsning - hästen säger ungefär : ”Hej trevligt att se dej här!”

  4 Uppvaktande gnäggning:

Gnäggningen används när hingsten närmar sig ett sto och är också nu en hälsningssignal, men med mer sexuell anstrykning. Den mänskliga motsvarigheten skulle kanse vara ” Hallå, snygging!”. När hingsten gnäggar på det här sättet nickar han ofta kraftigt med huvudet medan munnen är stängd och näsborrarna vidöppna. Den här gnäggningen är längre, lägre och mer uppbruten i stavelser. Olika hingstar har olika melodi på den uppvaktande gnäggningen och det bör vara möjligt för stoet att identifiera hanen som närmar sig utan att titta på honom.  

5 Det moderliga gnägget:

En gnäggning som stoet använder till sitt föl. Gnäggningen är mycket mjuk och knappt hörbart på håll. Den används när stoet är aningen oroat över avkommans säkerhet och det vänliga budskapet lyder ”Kom lite närmare mig”. Fölet reagerar ända från födseln på detta ljud utan att behöva lära sig det. Faktum är att en människa kan få ett föl att följa med enbart genom att imitera detta ljud, så tvingande är det.  

6 Det riktiga gnäggningen:

Detta ljud börjar som ett skrik och slutar i en gnäggning. Det är det längsta och högsta av hästens läten, varar i genomsnitt 1,5 sekunder och hörs närmare en kilometer bort. Detta är hästens motsvarighet till hundens ylande och ljudet kommer när hästen har blivit isolerad från gruppen eller får syn på någon av flockens djur på avstånd. Gnäggningen besvaras vanligen och ”ordväxlingen” kan låta ungefär så här ”Här är jag, är det du?”, vilket besvaras med: ”Ja det är jag, jag hör dig.” Gnäggningen hjälper flocken att hålla samman eller åtminstone att hålla kontakten på håll. Med experiment har man visat att hästar reagerar starkare när flockens hästar gnäggar än när gnäggningen kommer från främmande häst. Ston reagerarkraftigare på de egna fölens gnäggningar än på andra unghästar. Det visar att hästarna lär sig att gnäggningen hör till en bestämd individ och den ger därmed möjlighet att identifiera individen.

Om man lyssnar uppmärksamt till olika hästars gnäggningar märker man snart att de låter olika. Skillnaderna finns inte bara mellan individerna, utan mellan raserna också. Man kan dessutom skilja hingstens gnäggning från stoets genom den lilla grymtningen som hingsten avslutar med. En del människor tror felaktigt att gnäggningen beror på rädsla eller panik hos hästen, men detta är en missuppfattning. Gnäggningen är en begäran om information, inte ett skrik av rädsla.

  7 Vrålet:

När hästar slåss på allvar och befinner sig i en våldsam sinnesstämning - intensiv rädsla, vrede eller båda på en gång - kan man få höra dem vråla eller skrika. Dessa läten hör man sällan hos tamhästar om det inte får springa fritt i en naturlig flock eller hålls i stora avelsgrupper - vilket inte är så vanligt i den moderna hästhållningen.  

8 Fnysningen:

Fnysningen påminner om frustningen, men saknar dennas pulserande egenskaper. Den är helt enkelt en snabb utandning och innehåller ungefär samma budskap som frustningen, men mindre spänt. Fnysningen kan säga ”Vad är detta?”, men verkar ibland vara en signal om välmåga och trivsel i största allmänhet, som om hästen sade ”Livet är skönt!”

Dessutom kan man få höra hästar grymta och stöna av ansträngning eller uttråkning, sucka eller nysa högljutt, men dessa ljud har mindre betydelse i deras språk.
Faktum är att hästar inte har ett särskilt invecklat system av läten och de ljud de använder är inte så strängt bundna till situationer. Ovan anges specifika situationer där man kan få höra de olika läterna, men varje läte används i många olika situationer där andra inslag i händelseförloppet kan ändra lätets innebörd. När man tolkar hästens språk skall man alltid tänka på detta.

Låt hästen vara häst
  En viktig aspekt i allt umgänge med hästen är säkerheten – din egen, hästens och omgivningens. Att rida och handskas med hästar är inte farligt så länge du gör rätt.
Säkerhetstänkandet måste genomsyra all hantering och umgänge med hästen. I grund och botten handlar säkerhet till stor del om att förstå sig på hur hästen beter sig och reagerar i olika situationer. När du kan läsa hästen och vet vad som verkar skrämmande och vad som får den trygg då har du kommit en bra bit på väg och du kommer omedvetet att göra saker på rätt sätt. Till och med sådant som du till en början uppfattade som omständigt och onödigt tidskrävande. Ett säkert sätt är alltid det tveklöst bästa.



onsdag 6 april 2011

FRISYRER & VACKRA BILDER

Funderar på frisyren dock ej de på bilderna men visst är de vackra...





Hårstylingkurser på Björn Axén Academy

Denna skulle jag kunna tänka mig...










eller...

tisdag 5 april 2011

LÅGSTÄLLD ELLER HÖGSTÄLLD HÄST & HÄSTENS SINNEN


Ett svar från en beläst:



"Jag har lärt mig att en högställd häst är när frambenens längd är längre än bålen. Det är väldigt svårt att förklara, tills jag var på en kurs i exteriörbedömning för domare som sitter i AVN (avelsvärderingsnämnden)för SWB som förklarade det så som jag skrev ovan.


Det jag har  fått lära mig är beskrivningen av en högrektangulär och lågrektangulär och det är inte riktigt samma sak som högställd och lågställd.
Hög- resp lågställdhet handlar om förhållandet mellan benlängd och kroppsdjup. Man kan mycket väl ha en häst som är både högställd och lågrektangulär: dvs den är ganska långsträckt i kroppen så den blir lågrektangulär, samtidigt som den är långbent och relativt grund i bålen = högställd.


Fast det är ju som sagt SWB-avelns definition. En häst kan vara högställd men även lång i ryggen, så länge den har mer luft under magen än "över".

Det är ju inte så att domarna ställer sig och mäter hästarna, utan det är vad ögat ser. Vilket gör att hästarna ibland kan se låg/högställda ut beroende på hur de ställer upp sig, vilken form de är i, om de är "med" och håller huvudet högt och ser sig omkring. Som sagt, det är vad ögat ser och skulle man kontrollmäta alla så skulle det säkerligen diffa en del med verkligheten.


Båda begreppen är ganska omdiskuterad eftersom de används flitigt men alla tolkar de inte på samma sätt."

Källa Skrivet av: Nelle på http://www.nordsvenskdalarna.com/





Hästens Exteriöra Delar


När man tittar på hästens exteriör börjar man med kroppsformen och dess uppbyggnad. Man betraktar hästens typ, storlek och exteriöra harmoni. Oftast väger det exteriöra helhetsinterycket av hästen tyngre än enskilda detaljer.
Dock finns det avvikelser som man av erfarenhet vet kan få avgörande betydelse för hästens prestationsförmåga vilket in sin tur resulterar i högre eller lägre poäng.
Hästens kroppsform och typ beskrivs ofta som lätt/tung,  gracil/grov,  ädel/oädel,  djup/grund eller helt enkelt ordinär. Och inom varje av dessa typkategorier bedömer man om hästen är proportionerligt- eller oproportionerligt byggd.
Helheten ger i och med denna bedömning ett harmoniskt eller oharmoniskt intryck.
Till exempel kan en tung häst med kraftig bål ha väldigt gracila ben, vilket då oftast beskrivs som oharmoniskt när man sammanfattar totalintrycket av hästen.

I redogörelsen av hästens exteriöra grundtyp beskriver man även dennes könstyp. En hingst bör ha en markerad hingstkaraktär, vilket bland annat innebär en viss resning och hållning av huvud och hals, god muskelutveckling och en maskulin utstrålning.

Exteriör-kvadratisk
Kvadratisk kroppsform.
Mankhöjden är lika stor som längden på bålen
Exteriör-Högställd
Högställd, rektangulär kroppsform
Medelhöjden är större än bålens längd

Exteriör - lågställd
Lågställd, lågrektangulär (långsträckt)
Mankhöjden mindre än bålens längd.
Hästen "står över mycket mark"



Hur ser hästen färger?
Vi människor kan bara se en del av alla färger som egentligen finns, från violett till rött. Efter detta är resten av världens färger osynliga för oss. Så hade människan kunnat se precis alla färger som finns i ljuset skulle vi uppfattat vår omgivning på ett helt annat sätt än vad vi idag gör. Dock finns det några få människor som faktiskt kan se infraviolett ljus, något som förändrar världen en hel del.



Äpplena i översta raden visar hur människor skulle se ett rött respektive grönt äpple medan de nedre visar hur en häst skulle se samma äpplen

Hästar uppfattar alltså färger som oss, men precis som som vi inte kan se färger utanför vårt spektra så kan inte hästen uppfatta färger utanför dess spektra. Hur många färger man kan se styrs av hur många tappar ögat har. Vi människor har tre tappar medan hästar (och exempelvis hundar) bara har två.

Hästar ser främst grönt och brunt, vilket kanske inte är så förvånande. Däremot har tester visat att hästar inte alls ser orange eller rött särskilt väl. Blått är inte heller en färg de uppfattar så bra. De uppfattar alltså inte lika många färger som oss, men ser istället bättre. Evolutionen har helt enkelt gett hästens syn andra egenskaper än vår.

Hur ser hästar?
Vi människor är ett rovdjur och har våra ögon ansatta bredvid varandra i ansiktet. Detta gör att vi kan se i 3D och enkelt kan fokusera på detaljer. Hästen som istället är ett flyktdjur och som behövder undvika rovdjur har istället sina ögon på ansiktets sidor vilket resulterar i att den kan se ett större område och längre. Men den har mycket svårare att fokusera och bedömma avstånd eftersom den till största delen bara ser i 2D då det krävs två ögon för att kunna skapa en 3D-bild i hjärnan. Hästen kan alltså bara se i 3D när den ser rakt fram.

Till skillnad till oss ser inte hästar avstånd eller detaljer lika bra, men den ser mycket längre än oss och den ser bättre i både ljus och mörker. Dock tar det mycket längre tid för deras ögon att vänja sig vid mörker och ljus, det kan ta ända upp till en timme för en hästs ögon att ställa om sig om från ljus till mörker.

Hästens sinnen!

Hörseln och öronen

Öronen är placerade högt på huvudet och varje öra har 165 muskler som gör att de kan vridas 180 grader. Öronen är oberoende av huvudet och av varandra. De kan fånga upp fler ljud, både låga och höga än vi människor och de kan även bättre avgöra ifrån vilket håll ljudet kommer.

I öronen finns det päls och den är till för att skydda innerörat ifrån flygfän och främmande föremål som tex gräsfrön.

Eftersom hästen kan vända örat/öronen åt önskat håll och med ytteröronens trattliknade form förstärks ljudet, på samma sätt som om när ni människor formar handen bakom örat för att höra bättre. Oftast är det med hörseln som hästen upptäcker annalkande fara eller att något intressant närmar sig.

Man kan ofta se att hästar som rids har ett öra fram och ett öra bak och det har den för att hästen vill vara uppmärksam framåt men samtidigt vill lyssna på ryttarens instruktioner.

Ibland har hästen båda ören bakåt men det behöver inte bero på att hästen är olycklig eller arg utan att den är väldigt koncentrerad på att lyssna på ryttaren.

Öronen har ett eget tydligt språk både för andra hästar och för människor och vi kan lära oss mycket genom att titta på deras öron. Många gånger kan deras öron se likadana ut och det krävs träning för att se skillnad.



Synen

Hästar känner igen föremål och människor och djur med hjälp av synen men de vill gärna bekräfta informationen med luktsinne och hörsel för att vara säkra på att det tex är en person att lita på. Hästar litar sällan enbart på synen eftersom de inte har hela färgspektra som vi människor har.

Ögonen är placerade på var sida, vilket är ett kännetecken på att hästen är ett flyktdjur, vilket göra att den har ett stort synfält. Egentligen är det endast ett par mindre områden nära hästen där den inte kan se, mitt framför mulen, direkt ovanför/bakom hästen och under magen. Men genom att vrida eller sänka huvudet kan hästen även se "blinda" fält.

Hästen använder sina ögon oberoende av varandra och fokuserar endast med båda ögonen samtidigt så den tittar rakt framför sig.

För att hästen på olika avstånd ska kunna fokusera ordentligt har den något som kallas för "Tredelad syn", vilket innebär att den måste höja eller sänka huvudet för lättare kunna bestämma avståndet till olika föremål.


DET ÄR BARA ATT FÖRDJUPA SIG I ÄMNET FÖR ATT FÖRST SIN HÄST/VÄN...
Så det är bara att läsa på...